Hon var så trött.
Så trött så trött så trött. Förmiddagen tillbringade jag med att tänka på hur trött jag är. Det gör jag rätt ofta. Det pinsamma är att jag gör det i imperfekt "Jag var så trött". Alltså inte den aktiva presensformen utan den reflekterande fucking imperfekt. Fattas bara att jag börjar köra tredje person också. Sen åkte Dodo och jag på en lång utflykt och nu är jag om än värr. Trött. Ursäkta, nu var jag trött. Har lagt han, älsklingspalten. Gick själv och ställde mig och tittade ner i diskhon. Den var tragiskt full. Tyckte att jag diskade där duktigt igår. Men se! Den bluffen gick inte! Det är tragiskt fullt. Där nu igen. "Blir det mer disk när man har barn?" funderar den trötta Caroline. På allvar! Det blir det. Konstaterar jag. Har bara inte kommit på det innan.
Kommentarer
Trackback
