Dodododododo - Årskrönikan.

Det konstiga med 2010 var att det blev som två delar. Första delen av året var nästintill vanligt liv. Jag var nästan mig själv. Året delades upp när jag i maj födde min och Mmös son. Vad kan man säga? Allt började handla om honom, och enbart om honom. Dodo. Vår Dodo. Älskade, älskade. Har det någonsin funnits en tid då du inte funnits? Jag tror ju att du suttit här vid mina fötter och tuggat på datorsladdar och tatuerarvisitkort sedan tidens början. Lille palt. Men jag har som vanligt läst igenom alla blogginlägg från året som gått för att göra en tjusig sammanfattning. So here goes.

Januari. Jag var gravid i femte månaden och rätt tjock. Jag tapetserade om vår hall som visade sig inte ha fyra hörn utan åtta. Och sju dörröppningar. Varav två valv. Och takbjälke. Med fjärilsmönsterpass! Jag hade byggarebobbyxor på mig och blev mycket trött. Sen fick jag (halleluja!) förlängt mitt vik från sista mars till sista april. Succé! (Och halleluja!) Vilket innebar att jag skulle två två dagars ledigt innan bebben skulle födas.

Februari. Jag åkte till sthlm och hälsade på goda vännerna där. Jag bodde hos fina Fw och hennes blivande och hade eget rum där det bodde en katt inte helt olik min egen Kitty kross. Jag var trött och tjock gick och la mig och somnade klockan nio på kvällarna.

Mars. Vi såg four tops och the tempations in konsert på baltiska hallen. Mallewall och jag bebisshoppade loss på ullt (ared). Jag räknade ner. Jag var trött och tjock och vi gick på profylax. Jag lagade pastasås av fiskbullar.

April. Mina allrafinaste vänner från sthlm gjorde en roadtrip och kom och hälsade på mig och klämde på min mage! Vi drog lite vepor runt möllan, gick på loppis på drottningtorget, tittade på bron och brunchade på tröls jins. Fredagen den trettionde april gick jag ut sista gången från kontoret! Dodo beräknades födas måndagen den tredje. Hans syssling hade fötts några veckor innan.

Maj. På måndagen var vi hos barnmorskan. På tisdagen grät jag en skvätt för att jag var så uttråkad. På onsdagen åkte jag ut och cyklade. När jag kom hem fick jag ont i magen och sexton timmar senare låg en liten skakig darrig blodig palt på mitt bröst. Mitt livs stora kärlek. Tre dagar på bb. Sedan invänjandet vid ett nytt liv i dubbel bemärkelse. Amning, skötning, sovning. Nätter som inte alls var så farliga som beväntat. Men han skrek mycket, det visade sig att han hade kolik. Jag gick hemma och blev mamma.

Juni. Maj var kall och juni jävlig varm. Jag satt hemma med mitt skötebarn och skötte honom. Det var mest patt-patt-patt-patt och skrik-skrik-skrik-skrik hela tiden. Jag fick se KIZZ! Sen åkte min bror och jag på min kusins bröllop och hade därefter några fantastiska dagar i linköping och jönköping.

Juli. Dodo log! Jag tatuerade mig på magen. Det kanske inte var supersmart, med nära passerade förlossningssmärtor i minnet. På grebofestivalen headlinade Mmö återigen. Det var så jävla jävla äckligt varmt. Lätt och cykla till havet med skrikbarn under armen.

Augusti. Sthlm för mer bröllop; Fk blev Fw med hela svenska folket. Dodo var hos min mor i link och kom sen upp och hämtade mig. Sen fetregnade sonispherefestivalen så fetbort. Dodo fick en syssling. Jag såg en älg!

September var bra. Dodo och jag hade funnit varandra och var de såtaste vänner. Hela dagarna promenerade vi, fikade, tittade på himlen. Kk födde Baby E.

Oktober. Dodo och jag var och hälsade på hos min bror i gbg. Sen fick jag total härdsmälta och åkte bort - SJÄLV! - en helg. I slutet av månaden födde allrabästis äntligen baby m, som jag lovade älska som om hon varit min egen.

November. Dagliga långpromenader i dagsljus gjorde mig pigg och glad. Jag stickade strumpor, byggde ett skötbord och lagade babysizemat. Dodo fyllde ett helt halvår. Han fick en gåstol som blev succé.

December. Dodo och jag åkte citytunneln. Sen flyttade Mmö och jag ut ur sovrummet för att istället inrätta Dodos eget rum där. Själva flyttade vi till hobbyrummet som förvissades någon annan stans. Jul firades hos min mormor, nyår hos Es. På tolvslaget låg Dodo utslagen på Es säng och Mmö och jag stod och knödde i balkongdörren för alla andra hade gått ner till havet. Vi gjorde ingenting. Vi pussades inte ens. Jo! Mmö meckade en pyttesnus åt mig som kajan körde in i munnen. Jaja.

Det var alles. Ser ni någon röd tråd? Jag tror inte att det här är riktigt samma blogg som jag startade för god knows how long. Det här är ju fan mest ...barn. Iallafall får jag sådan ångest för att jag tycker att 2011 låter så crappy på nyårsafton att jag har svårt att skaka det av mig. Plus att jag fyller nåt crappy ojämnt som låter ännu värr. Men sån ska man inte vara. Jag ska tänka att det är året som Dodo kommer säga "mamma". Där kom han igen!

Kärlek och respekt.
Alles eder.

C.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0