Play it again. Sam.
Vi har en stor quest idag, Dodo och jag. Vi ska nämligen åka till lasarettet i Lund. Det kräver mycket planering. Man måste kolla när och hur och var man ska ta sig. Mat, är ett viktigt inslag. När var hur på det också. Jag har en lite sån här efterkrigsromantisk idé om den ömma modern med sin vackre son, som glider in hos den manlige, mycket attraktive, läkaren. Gärna sån där beige kappa som alla har som jag inte kommer på vad det heter med skärp i midjan som journalisterna hade i gamla filmer, gärna basker, mycket gärna vattenkammad lock i pannan (Tror jag blandar ihop tidsepokerna här lite). Svartvitt, gärna på gränsen till sånt där smutsgult. Jag har inte ens tagit på mig skjortan jag tänkte ha, av rädsla för att den ska få babykräks eller babysnor eller tandkräm eller vad du vill på sig. Men nu hittar jag inte mitt smink! Jag är rätt säker på att jag omsorgsfullt packade ner det i packet från linköping igår. Men nu står jag här! Utan mitt smink! Jag som skulle ha sidbena och vara en öm moder med goddäm kajal! Det skulle vara som värsta casablanka! Now it's all ruined! Vad gör man nu?! Jag får hasa in, som jag brukar, en tvåtusentalsmamma i iggypoptröja och tufsigt hår. En massa plastringar runt handleden och basketskor. No makeup and no feeling. Fan också.
