Carrosell's one moment of clarity

Jag går i barnvagnstankar. Mina handleder är alldeles slut. Jag älskar verkligen pansarvagnen som jag fick mig till skänks av en godhjärtad kollega strax innan jag slutade jobba. Med nya hjul har jag med stolthelt forcerat mig igenom både snökaos och malmöfestivalen. Men den är aningen tungstyrd. Det är en tio år gammal brio. Och den är verkligen inte optimal för min storstadsgelatomammalivsstil. Jag ligger över handtaget på den hela tiden. Med hela min kropp pressar jag den neråt så att framhjulen stegrar sig så att det går att ta sig fram mellan pensionärer, fyllon, lyktstolpar. Och andra (jävla) gelatomammor.

Så ska jag åka hissen upp inne på lindex och ur kliver en mor med en very smashing vagn. "DU!" säger jag. "Vad heter din vagn?" Den heter brio sing, säger hon. Jag får provköra den lite inne på pyjamasavdelningen. Hon har full förståelse för mitt förslitningsproblem. De är jättenöjda med den, säger hon.

Så jag memorerar namnet. Sen går jag hem och surfar blocket. Cirka tvåtusen kroners får man spendera på en begagnad sing. Jag scrollar lystet.

Har nu tagit upp frågan med min äkta hälft och beslutat mig för att lugna ner mig i dessa högtiderstider för att ge mig i kast med eventuellt inköp under den loja januari månad. Jag tror att det kan bli väldigt bra.