Carrosell's one moment of clarity

Det var lite mer kristmasfeeling hos min mamma i linköping. Jag tror att det har mycket att göra med doften av de här höga röda blommorna som folk har och pepparkakshus. För min mamma, vuxna människan på tvåtusentalet, har ett pepparkakshus. Hon har alltså bakat bruna (äckliga) kakor i form av väggar och tak och sedan fäst ihop dessa medelst socker som hon smält i en stekpanna. Sen har hon klämt fast good old fashioned candy på taket, ställt allihop på en bänk i vardagsrummet och pyntat med apoteksbomull och små pryndadstomar runt omkring. Mycket mystiskt. Det finns någon slags lampa inne i byggkakan också, som gör att det lyser i fönstren (och ser hemtrevligt ut?). Små prydnadstomtar är det för övrigt överallt. Hon har tagit bort sina vardagsprydnadssaker, för hon har p-r-y-d-n-a-d-s-s-a-k-e-r, och ersatt dem med prydnadstomtar, som bor i en kartong (eller flera) i källaren resten av året. Det hela känns mycket främmande för mig, men okej då, det funkar. Mer juligt här än hemma hos oss med träliga kärlekslösa stakar i fönstren och en åretruntklädd femtiocentimetersjulgran i fulgrön plast som packats upp ur kartongen (klädd) och kommer packas ner i kartongen (klädd) om inte så lång tid. En vecka. Tak.

Idag har M och älskade baby m varit här hela dagen och det var mysigt. Jag vet inte vad det har blivit av oss. M byter på baby m och jag gullar med dodo och jag lagar mat till dodo och M ammar baby m och kelar med henne och jag byter på dodo och går med honom på golvet och vi leker med kossan och baby m kollar i fönstret och M håller henne under armarna och Dodo klöser baby m exalterat i ansiket och ja. Ja. Däremellan dricker vi kaffe och pratar skit. Vi kommer iallafall ut på en promenad i ett iskalltskylet linköping med våra gelatomammavagnar. Jag har letat fram min stockholmsvintersdunjacka så jag känner mig planerad korta korta lilla rumpkjolen till trots.

Mamma har till och med, vid sidan om juldukarna och julgardinerna, dasspapper med jultema! Snögubbar med röda tomteluvor på. Och röda snögubbenäsor till det. Very nice and christmasy. Fast mig ger blodfläckat dasspapper mer ett hjärta i halsen. Varje gång. Jag går på toaletten. När papperet visar spottnings och man hinner tänka "vad i helvete?!!" innan man kommer på att det är dasspapprets juliga tema. Men visst. Kanske är det juligt och mysigt och kristmasfeeling. För karlar, barn och kvinnor över klimakteriet. För oss andra: Yikes.