Nyårsfest!
Jag blir bjuden på en nyårsfest. Nej, det ska vara utropstecken på det där: Jag blir bjuden på nyårsfest! Och så blir jag så glad, så glad. Jag som inte är bjuden på något alls i år. Varken bullbak eller julbord eller mellandagskalas. Tror jag. Men det kommer jag ju på sen att så är det ju inte alls. Jag är ju faktiskt bjuden på ett till nyårshappening, som jag liksom har glömt bort. Varför har jag inte tänkt på den? Och varför har jag gått och surat och tänkt på min fiiiina fiiiiiiiiina klänning som bara ligger i sin finjulklappskartong och aldrig någonsin kommer att få möjligheten att pryda min lekamen?
Är det som med att dricka öl som med nyårsfester, tänker jag sen, medans jag kokar min lunchkorv? Är det den gamla regeln "En öl - ingen öl" som gäller? Går den att applicera på nyårsfester också? Ni vet, när man ska dricka öl. Så säger man "Ska vi dricka en öl?" eller "Ska vi dricka öl?" efter det gamla räknesättet:
En öl = ingen öl.
Två öl = en öl.
Tre öl (eller fler) = (odef.) öl!
(Eller hur är den? Rätta mig gärna.)
Alltså. Odefinierat är oändligt. Vilket också då skulle gälla på nyårsfesterna:
En nyårsfest = ingen nyårsfest.
rfddddddddddddddddddddddddddddddddddddd4e3333333333333333333333hg
ggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggggb
(Hehe, jag gick och hämtade mat. Det verkar som om Kitty varit uppe och trampat på tangentbordet. Utläs något gudasänt hemligt meddelande ur det där, domedagsfanatiker!)
Två nyårsfester = en nyårsfest.
Tre nyårsfester = (odef.) nyårsfest!
Så vad ville jag ha sagt av det här? Jag är väldigt glad att jag ska på nyårsfest. Nånstans. Alternativt har jag bara lite tråkigt.
