Mi cumpleaños.
På min födelsdag och allting kommer jag till Linköping. Det är sex grader kallt, står det på telepromtern på tåget och jag går hem kuvandes och funderar på hur fan det kan vara varmt i san diego och hur fan värme överhuvudtaget kan kännas. Jag måste mejla de vi ska bo hos, Mmös kusin och hans fru. Det kommer bli traumatiskt med omvanlig av celsius och farenheit. Allt jag vet är att 100 farenheit är typ 37 grader.
Det snöar i Stockholm när jag vaknar. "Ja, men vad faaan.." säger jag för jag svär. "Har du tittat ut?" säger jag till JS pojkvän som är hemma och som ska till jobbet. De har varit alldeles fantastiskt golden mot mig och jag har fått bo på deras gyllene schläschlong i flera dagar. Den är brun och puffig och djup och jag sover som en prins på den. Från torsdag kväll och ända till måndag morgon, för jag tog hela handen när jag fick fingret och jag hade ju tänkt så länge att göra en smäckig stockholmshelg av detta och det blev det ju.
Examen går ut på att vi redovisar våra praktiker. I en fyra-fem snabba minuter får vi snacka om vad vi gjort och hur vi upplevt det och en gång eller två skrattar de åt mig. Sedan skriver alla en manisk programutvärdering som vi ljuger ihop på några minuter, äter en pappersduksdukad italiensk buffé uppdukad i ett seminarierum innan folk helt omärkligt börjar lämna salen och bara försvinner. Det gör inte mig någonting alls. Det var alldeles för länge sen som jag kände mig nödgad att säga "Vi måste höras av!" "Vi måste ses!". Jag kramas ens helst inte. Men några måste man ju släppa in i området vid bröstkorgen och fappla med armarna runt men på "Vi måste höras!" svarar jag helst "Ha det så bra", för det kan jag ju faktiskt mena.
Vi går på "Spyan" och det känns fint för där har jag ju aldrig varit förut. Vi står under svampen och människor dricker frälsningsarmens gratiskaffe. Sen vänder vi oss om och går in. Vi har snakkat in oss på en förfest först, js och jag, och sen sitter vi där, fuckoff-gruppen, och vi är malplacé som fan i en fuckingjävlatrea som stackars bratpojken som så gärna ville vara så jävla alternativ med sin jävla popfrilla råkar bo i på birger jarlsgatan och den är homestylad som fan och precis vem som helst skulle ha kunnat bo där och det går kalla kårar utmed ryggen med marimekkodukar och av personlighet ser man just precis ingenting alls. Men det kanske heller inte fanns?
Men asti cinzano blir det som jag är helt dåraktig i! Och en rolig lek där man ska förklara en kändis för sin polare när man är i lag och Ivilaj och jag är så jävla bra och kommer tvåa. Vi sitter mitt emot varandra och glor stint in i varandras ögon på nära håll och är taggade som fan.
Vid tretiden trallar Js och jag inte på seveneleven vid stureplan och vi är fulla och odrägliga som fan och hetsar varandra och jag köper en varm macka för en varm macka vill jag ha och sen sitter en man och glor in i mitt öra så att det känns som att det ska brännas av när han sitter brevid mig på tunnelbanan och Js och jag har ett rätt så konstigt samtal om huruvida hon vill ligga med min katt eller min fästman. Det är efter att det varit bråttom ner i trumman på Östermalmstorg och jag inte hittat mitt tredagarskort och fått planka i spärren och klämt hela min bål i den två gånger. Ja, det var grande.
Nej, kära klassen. Jag kommer inte sakna en enda av er. Jo! Ni, som jag räknar som mina vänner.
Men idag är det min födelsedag! Och den firar jag storslaget med att sitta ensam framför morsans dator och lyssna på söndermarken och se ut som fan, men om en stund då kommer jag fan se ut som flash när jag sminkat upp mig ända till betorna och ska promenera ner mig själv på staden och träffa min allra bästissoulmate och sen ska vi dra hem till henne och klappa på hennes katt jag envisas med att kalla couscous och försöka tämja min helt hysteriska kattabstinens.
